Grundskolan hör till de få kvarvarande delar av samhället där IT-användningen inte slagit igenom på bred front. På senare år har emellertid i många kommuner och i många enskilda skolor gjorts ett antal satsningar för att föra in moderna hjälpmedel i undervisningen: Egna datorer till elever och lärare, uppbyggnad av trådlösa nätverk, systematisk användning av interaktiva läromedel i undervisningen etc.

Fortfarande präglas dock IT-användningen i skolan av följande:

Satsningarna är ojämnt fördelade över kommuner och enskilda skolor. De flesta skolor, i synnerhet grundskolor, bygger i princip fortfarande undervisningen helt på traditionell, icke-IT-stödd pedagogik.
Det har saknats nationella insatser, i form av t.ex. kursplaner, för att stimulera moderna arbetsformer och digitala verktyg. Det har därtill saknats en enhetlig syn på hur pedagogiken ska utformas så att interaktiva läromedel och annat IT-stöd kan fungera effektivt i undervisningen.
Intresset hos lärarkåren att tillämpa moderna hjälpmedel i undervisningen varierar. En viktig förklaring är brist på tillgång till digitala verktyg, fortbildning och kompetensutveckling. Även konservatism och rädsla spelar in, liksom bristande engagemang från verksamhetsledningen för att för in digitala verktyg och resurser.
Satsningar på IT reduceras i många fall till en budgetfråga och prioriteras därför i många fall ned.

Kostnadseffektivitet: Miljön ska inte kräva massiva investeringar, den bör i möjligaste mån utnyttja den teknik och infrastruktur som redan finns i skolor och hem.
Flexibilitet: Miljön ska i möjligaste mån undvika att vara bunden till viss teknisk lösning eller till viss leverantör.
Pedagogikstöd: Miljön ska ta sin utgångspunkt i den senaste kunskapen om hur undervisningen utformas så att olika sorters IT-stöd ger största nytta.
Användarvänlighet: Miljön ska inte kräva avancerat IT-kunnande hos lärare eller annan personal i skolorna.